Jag är den förste att erkänna,
jag blir generad av dumma frågor.
Sådana som ställs av andra,
och sådana som ställs av mig.
Det finns de som säger:
”Man måste ju få fråga när man inte förstår”.
Och visst, syftet med frågor borde väl vara att få svar
på sådant man inte förstår.
Men det får konsekvenser när man ställer frågor.
Problemet är ju liksom att andra hör dem
och därmed kan dra en massa slutsatser om en,
tex att man är dum i huvudet.
Var på en tvådagars grävkurs för ett tag sedan,
anordnad av SVT:s Uppdrag Granskning.
Under den inledande presentationen nämndes ordet
”UG” ett flertal gånger.
Jag grunnade på det
och till slut räckte jag upp handen,
helt säker på att det var fler än jag
som inte visste vad det betydde.
Föreläsaren tittade på mig
med den där blicken som sa:
”Herregud, är hon helt bakom flötet!?”
”Det står för Uppdrag Granskning”, sa han sedan torrt.
Tittade mig omkring och upptäckte till min fasa
att det verkligen bara var jag i hela salen
som inte hade hajat det.
Förbannade mig själv
och lovade genast att sluta ställa dumma frågor.
Häromdagen ställde en ung praktikant en naiv fråga:
”Är det bara en enda reporter som gör
alla inslagen till en nyhetssändning?”
och då var jag genast där och fördömde för mig själv.
”Jaha, typiskt dagens 17-åringar, helt dumma i huvudet.
Haha, fattar hon inte hur många reportrar som jobbar här,
tror hon att det bara är en enda reporter
som skriver hela Dagens Nyheter också?”.
Berättade historien för en mindre dömande kollega,
som påpekade att få människor
vet särskilt mycket om media,
och att den där frågan hade kunnat ställas av många.
Men det är väl en klen tröst.
Saken är den,
jag tycker faktiskt att det gör något
att folk inte kan ställa intelligenta frågor.
Jag kan inte blunda för det.
Korkade människor borde låta sy igen munnen.
(Alltså även jag...)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Dömande eller beskrivande av människor kan förgylla och förgöra vår tillvaro. Så mycket energi det kan gå åt eller ge mig själv som medmänniska..
Vygotskij sägernågot i stil med att det inte gör något om en individ inte kan. ( Skönt) Vi ska få hjälp. Vidare llär samma sak två gånger. Först genom samspel sen genom egen reflektion. intelligens och mognad kan inte vara helt avgörande för det individuella lärandet och utvecklingden: individen måste beredas bl a rum verktyg(hjälpmedel) och interaktion samt tid att reflektera enskilt i sin inlärning för att kunna lära. Samspel är således startpunkten.
Då, tänker jag, gäller det ,att vi kan lära av varandra. Tillåter varandra vara.
Men det är kul du säger det med glimten i ögat men den känslan är inte lätt när man är i den. "Alla vet utom jag? "
Heja livslångt lärande med hjälp av våra många intelligenser / sinnen. / M
För att du och alla andra i hela världen ska må bättre vidarebefordrar jag världens skönaste dum-fråga. Det sköna är att det är varken du, jag eller någon vi känner som ställde den.
På östersunds posten på 80-talet jobbade en ung tjänstvillig praktikant som ville imponera och vara alla till lags. Mest intresserad var han av att serva på min farsa, kulturredaktörn och hans kollega "budda" som var feature-general. Två otäcka gamla, elaka, skäggiga murvlar.
En dag bad pappa praktikanten om att faxa en pryl.
- jajamensan sa praktikanten och flög upp i givakt. Tog papperet och drog i 180. För att genast vända åter och, med andan i halsen, fråga:
- ska jag ta en kopia först?
/du, och jag, och alla vi känner vet att UG betyder något helt annat. Bry dig inte om de där prettosarna.
Alla våra kretsar har sina egna förkortningar och fackuttryck som UG.
KF? är det kalla fakta konstföreningen konståknings förening eller kooperationen KF eller KF fastigheter Sthlm?
I en servicesektor spekulerades huruvida kunder tolksde tamburkontakten som ett uttryck för servicemind-möten eller eluttag.. Mer självrannsakan och mindre fenomen som uber oben eller så pretto. Alla lever i samma värld men uppenbarligen inte i samma världar. nm
Skicka en kommentar