Igår gjorde jag slut med min terapeut.
Det känns märkligt. Mest märkligt är att jag inte saknar henne. Trodde jag skulle göra det efter så lång tid.
Hade stressat upp mig inför sista mötet och nojat över det. Och så var det inte mer märkvärdigt än att vi sammanfattade de senaste åren, kollade av var jag står i dag och kramade om varandra. Vink, vink och så var jag ute genom dörren.
Första känslan var befrielse. Det hade jag inte väntat mig. Som efter en dålig relation och man tar sitt första andetag som en fri människa. Skillnaden är bara att jag 1. inte var ihop med min terapeut 2. inte hade en dålig relation med min terapeut.
Känslan i dag är lite pirr i magen. Ut och kliva på isen utan en terapeut att hålla i handen. Nu får isdubbarna runt halsen och egen muskelkraft räcka till om jag skulle dratta ner i en isvak. Och det känns lite... spännande.
Kanske är det bra att göra slut lite då och då. I alla fall om det går stå i relationerna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar