Jag har blivit sämre!
Det är helt sant.
Det gick upp för mig bara häromdagen.
Stod i speakerbåset och ”pratade upp mig”
för att sedan lägga mina speakrar.
Lyssnade på dem efteråt och
kunde konstatera
att jag låter sämre än förut.
Man ska ju med åren och erfarenheten
rimligtvis bli bättre,
men så är det alltså inte.
Inte för mig i alla fall.
Låter kass nu.
Det gjorde jag inte förut.
Fascinerande.
Jag hade någon sorts vild idé
om att börja föreläsa.
Förr i världen tyckte jag nämligen det var kul
att prata inför folk,
och ansåg nog att jag hade en del att säga.
Rimligtvis borde jag ju har mer och bättre
saker att komma med idag än då,
men så är det inte.
Skrev ihop ett presentationsbrev om mig själv
för att sälja in mig som föreläsare,
men insåg att det var rätt lamt.
Jag kan ju ingenting.
Vad ska jag prata om?
Och varför i fridens namn skulle någon
vilja betala för att tvingas lyssna på mig?
Fascinerande.
Inte heller kan jag längre skriva.
Orden har liksom sinat.
Och hjärnan skrumpnat ihop och dött.
Så nu sitter jag här och glor
och räknar ut att det är 20 år kvar till pensionen
om jag går vid 62.
Förstå hur dålig jag kommer att vara då!
Fascinerande.
fredag, februari 22, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
...men alltså då är det ju för oss alla! Tackolov. Om man var helhungrig och fortsatte att uppdatera sig på samma sätt som man gjorde från början vore det fan något fel! Man får ju andra intressen och prioriteringar. Och blir en trevligare person. Oroa dig inte för det. Med ålderns rätt och las kan vi lugnt syssla med viktigare saker!
Tiden på topp är kort. Precis när man börjar känna sig varm i kläderna efter alla år av nybörjarkänsla, sätter avvecklingen av det talangfulla jaget in. Det vill till att man har ett fast jobb i tid. Annars får man väl ägna sig åt telemarketing från 50-årsåldern.
Fan vad ni är deppiga, Torgnysdotter och Michanek.
Själv tror jag med på den japanska modellen, där man respekterar ålder och erfsrenhet. Där är styrelserummen fulla av 80-åringar, som skickar ut 60-åringarna för att hämta kaffe och nya whiteboard-pennor.
Torgnysdotter - ja, förhoppningsvis blir man åtminstone en trevligare person med åren i alla fall. Nu ska jag bara övertyga min man om att bli ekonomiskt oberoende så att jag slipper och kan säga upp mig och umgås med vännerna på heltid istället. Det skulle passa mig utmärkt.
Michanek - Jag ryser. Telemarketing? Fy satan. Men snart får man väl inte sådana jobb heller för att man ju både blir dålig OCH dyr att anställa med åren.
Elias - aha, lösningen är att flytta till Japan! Men se där, det var innovativt.
Dålig och dyr är en olycklig kombination, helt riktigt. Hur beter sig gamla japaner månntro?
elias: haha, jag är inte ett skit deppig. Du missförstod. Jag tror dessutom att det i vissa branscher ÄR en fördel att bli äldre. Men verkligen inte i reklam- och mediebranschen.
Jag känner mig helnöjd med att känna att de yngre presterar bättre. Fast de e klart; det vore ju bättre att vara fast anställd...
...men det borde jag tänkt på innan jag sa upp mig. Jag ska också försöka få en ekonomiskt oberoende man. Eller bli det själv!
Michanek - ja hur fan beter sig japaner? Är de så mycket bättre än oss? Kan vi gamla inte bara få åldringsbidrag typ från 40, så slipper arbetsmarknaden oss och vi slipper försöka konkurrera med unga och begåvade.
Torgnysdotter - vi köpte aldrig det kristalldrink-setet som vi skulle dricka sherry i när vi blev gamla och flyttade in på hemmet i Thailand. Minns du det?! Kom att tänka på det nu. Vi borde köpa ett sådant men inte ska vi väl vänta i 20 år på att flytta, va? Vi kan väl dra typ nu. Pliiis, pliiis?
haha! Absolut, i princip, ja. Men inte thailand, schysse...?
Vi börjar med att shoppa kristallen (gärna munk-sådan med min ekonomi) så kör vi på gehör sen.
Tänk att småkids och de yngre ligister en dag ska torka vår generation i gumpen .
Skicka en kommentar