Snygga läkare, kaos i väntrummet

Folk frågar mig hur det var med den grekiska sjukvården,
med tanke på att jag bröt handleden på semestern i Grekland.
- Kanon, svarar jag med ett drömskt leende.
Läkare i Grekland är nämligen inte bara kompetenta,
de är skitsnygga!
Helt sant!
De två som tog emot mig på sjukhuset
i huvudstaden Agios Kyrikos på ön Ikaria var,
utan överdrift, två hunks.
De stod utanför entrén,
den ena i 40-års åldern med solblekt surfarhår,
kakifärgade shorts, t-shirt
och ett hippiehalsband med träpärlor runt halsen.
Den andre, kanske runt 30,
hade kolsvart långt hår i hästsvans,
blekta jeans och uppknäppt skjorta.
Båda leende och rökandes.
För en sekund glömde jag bort smärtan
i min svullna och s-formade handled
och försökte mig på ett tappert leende.
Först när jag kom ut från röntgenrummet
och snubbarna stod och tittade på mina röntgenplåtar
fattade jag att de faktiskt var läkare, mina läkare!
Hela besöket, inklusive smärtstillande injektioner,
dragning av ben på plats, gipsning och
röntgen före och efter tog 40 minuter
(dessutom var det helt, jag säger helt, gratis!).
Jag hade gärna stannat ett tag till.
Kanske ni säger att det var ren flax,
att alla läkare i Grekland omöjligt kan vara snygga.
Men jag har två exempel till,
för säkerhets skull från sjukhuset på Paros.
Dagen efter olyckan reste vi till Paros
och jag gick till sjukhuset för sjukintyg.
Väntrummet var fullt av gamla damer
som skvallrade med varandra
och gubbar som försökte tränga sig förbi kön.
Kaos är ordet för att beskriva detta.
Hade det inte varit för två charmerande tanter
som stoiskt försvarade min plats i kön,
hade jag varit kvar i väntrummet än.
Men, när jag till slut lyckades slå mig in
till ortopedens kontor,
visade sig väntan vara mödan värd,
läkaren var... apasnygg.
- He looks like a moviestar, hade en av tanterna i väntrummet
viskat till mig på dålig engelska.
Hon hade rätt.
Lång, bredaxlad, blont vågigt hår och ögon blå som Medelhavet.
Dessutom pratade han utmärkt engelska.
Han tittade på mina röntgenplåtar
och förklarade för mig vilken typ av brott det handlade om.
Hur förtroendeingivande som helst.
Tio dagar efter olyckan var jag tillbaka på sjukhuset i Paros
för kontroll av handleden.
Samma kaos i väntrummet,
denna gång räddades jag av en charmerande engelsk dam
som volontärjobbar på sjukhuset.
Manhaftigt slog hon upp dörrarna till akutrummet
och skrek på grekiska att jag behövde en remiss till röntgen.
Några minuter senare var jag tillbaka inne i akutrummet
och fick träffa snyggdoktor Giorgos från Kreta,
inte Grekland, påpekade han.
Kretensare ser sig nämligen inte som greker.
Han var också lång och ståtlig
och hade mörkt vågigt hår och ett vackert leende.
- Sweden? Orea, vackert! sa han medan han höll upp plåtarna
mot lysröret i taket.
- Det finns annat som är vackert, mumlade jag för mig själv.
Så ska ni bli sjuka utomlands
är Grekland ett hett tips.
Gratis, kompetent och - snygga läkare.
Men vänta er kaos i väntrummet.
Logistik är inte grekers styrka.
But hey, what the hell, va?