Efter en lang dags fard mot natt
kom vi fram till favorit i repris - Ikaria.
Och det ar sig likt.
Vackert, vilt och vanligt.
Bor hos Costas, keramikern, pa hans
lilla pensionat Artemis.
Han ar sig ocksa lik.
Vanlig, standigt leende,
bar overkropp, cigg i handen och
en massa nya krukor.
Solnedgangen, den finaste i Grekland,
ar sig ocksa lik.
Skont nar allt ar sig likt,
nar allt det goda ar kvar.
3 kommentarer:
C. Hold on tight to/ til dream come true./ M
Tänkte just ringa dig och ser att du njuter i solen. Good on you!
Vi hörs när du är hemma hoppas jag.
Hemma nu. Visserligen hemma, men med bruten arm. Rings!
Skicka en kommentar